Videokonstverk

Dokumentärfilm
Musikvideo
Film
Penninganimationer
Konst film


Dokumentärfilm

Flicka i blått

Verket är en dokumentärfilm med vår goda vän Mai Kovanen i fokus. Vi ville dokumentera vårt nuvarande liv, och eftersom Mai har en central roll i vår vänkrets och dessutom är en mycket originell och intressant person, bestämde vi oss för att filma henne.

Jukka Blomroos & Anna Sangi
Helsingin kuvataidelukio
2016


Musikvideo

Kahvihuoneilmiö: Kavereita

Det sägs att vänner inte kan köpas. Ändå tycks de som har de största inkomsterna ha fler vänner. Så verkar det i varje fall. Huruvida en talrik social miljö sammanträffar med vänskap är en helt annan sak.


Kahvihuoneilmiö:
Elias Hjelm: Gitarr/Sång/Melodi/Text
Aleksi Harjunpää: Gitarr/Bakgrundskör
Jasper Hytiti: Trummor
Tuukka Laaksonen: Bas/Bakgrundskör

Videogänget:
Eetu Korhonen: Teknisk producent/Filmfotograf
Severi Laine: Filmfotograf
Sampo Saloheimo: Filmfotograf
Jussi Pohjavirta: Filmassistent
Essi Hurttila: Filmassistent
Erik Koskela: Ljus
Sami Porio: Ljusassistent
Mikko Hyry: Ljusassistent
Bella Iho: Produktionsassistent, Behind the scenes-videor
Mira-Julia Riikonen och Roosa Hjelm: Maskering
Sauli Norja: Skådespelare
Iris Riivari: Skådespelare
Leevi Mänttäri: Skådespelare

Pekka Rautio: Ansvarig producent

Tack: Moona Nevalainen, Susanna Metsälä

Vaskivuoren lukio.
2016


Worm Zoo: (Money is) A Poor Excuse for the Rich

Pengars svekfullhet, egots ständigt växande roll och betydelsen av en penningstark image i livet och i de mänskliga relationerna i dag och i framtiden. Men kan ensamhet någonsin botas med pengar?


Worm Zoo:
Jenni Kosonen och Mira-Julia Riikonen

Video gänget:
Eetu Korhonen: Teknisk producent
Erik Koskela: Ljus
Jussi Pohjavirta: Filmfotograf
Sami Porio: Teknisk assistent
Mikko Hyry: Filmfotograf
Bella: Skådespelare
Mira-Julia Riikonen: Maskering
Bella Iho: Produktionsassistent, Behind the scenes-videor

Pekka Rautio: Ansvarig producent

Vaskivuoren lukio
2016


Film

Highway to Future

Vårt verk Highway to Future är ett tänkbart framtidsscenario för Finland som utvecklats utifrån vårt perspektiv. Verket är förlagt till år 2067, när man utvecklat ett sätt att sända videobild till det förflutna. I kortfilmen intervjuar vloggaren Marjut Järvenheimo inspirerad av retroboomen den tidens inflytelserika personer i Finland.

Projektarbetet inleddes i augusti 2016. Vi närmade oss från första början ämnet via teaterimprovisation, där vi alltså gjorde olika övningar kring temat. Vi kom med idéer till gestalter och utarbetade ett riktgivande samtalsmanuskript, men figurerna vaknade till liv först vid själva inspelningen.

Improvisationen började från noll och idéerna föddes närmast via snabba slängar mellan improviserandet. Det intressanta i det hela var just de slumpartade replikerna som gav upphov till större idéer.

Vi filmade vid vår skola Vaskivuoren lukio, på Sanomahuset, bakom Kiasma, i en privatbostad och i Fazer Café på Stockmanns. Filminspelningen var klar på ett par veckor. Merparten av tiden gick åt till improvisation och klippning.

Alldeles i slutskedet av klippningen stötte vi på ett förfärligt bakslag, då vår dator kraschade och materialet försvann. Lyckligtvis befriade bitrymden slutligen sin gisslan och nu får ni se den i hela sin härlighet. Var så goda!

Jasmin Eväkoski, Emmi Orjatsalo, Sampo Saloheimo, Laura Tarhi, Mona Ylöne
Vaskivuoren lukio
2016


Penninganimationer

Animationer om pengar

00:08 Lauri Halttunen - Pengaregn
01:15 Ville Färm & Joonatan Toivari - Scavannger (work in progress)
02:28 Mona Rantala - Utan titel
02:54 Anny Ståhlberg - Wishing well (for the future)
03:56 Julius Kerkis - Ebb i kassan
04:22 Katja Nordfors - Vind

Helsingin kuvataidelukio
2016


Konst film

Den röda tråden

Genom att följa den röda tråden blottläggs under Helsingfors vyer en slags vision av framtiden. Tråden som slingrar sig överallt binder samman platser och händelser likt en labyrint och för samtidigt berättelsen vidare. Idén föddes från tanken på vad som är viktigt nu och i framtiden – eller sökandet efter livets röda tråd.

Emma Kamutta
Helsingin kuvataidelukio
2016


Fläcken

Videon har ingen klar story eller handling. Däremot använder sig videon av en symbolisk framställning, som baserar sig på åskådarens tolkning. Utgångspunkten för arbetet var att filma papperssvanar med sedelmotiv. Vi tog intryck från andra videoinspelningar, där man filmat bläck i vatten. De figurer som bläcket ritar i vattnet var i våra ögon en visuellt elegant lösning.

Janni Finnilä & Christian Haratani
Helsingin kuvataidelukio
2016


Skog

Motivet för mitt verk är den ekonomiska framtiden för Finland eller den konkreta frågan ”Vad lever Finland av 2067?”, dvs. om exakt femtio år efter tidpunkten för denna utställning.
Verket består av en video av skuggan av ett träd i vinden som projiceras på byggnadens fasad. Trädet är en tall, en av de allmännaste trädarterna i Finland.
Jag stannade för att planera ett verk med skuggmotiv, utan att desto mer fundera på andra alternativ. Skuggan är bekant för mig sedan tidigare, både som motiv och som verktyg. Skuggor och ljusets reflexioner förekommer i väldigt många av mina vardagliga fotografier. Fotografering är bekant, men jag har inte tidigare arbetat med eller ens planerat ljusverk. Trots min obefintliga erfarenhet valde jag av rent intresse att närma mig uppgiften genom att belysa en byggnad. Genomförandet av verket är också förenat med en personlig vilja att utvidga sin konstnärliga uttrycksform och sina verktyg.
Jag stannade för att planera ett verk med skuggmotiv, utan att desto mer fundera på andra alternativ. Skuggan är bekant för mig sedan tidigare, både som motiv och som verktyg. Skuggor och ljusets reflexioner förekommer i väldigt många av mina vardagliga fotografier. Fotografering är bekant, men jag har inte tidigare arbetat med eller ens planerat ljusverk. Trots min obefintliga erfarenhet valde jag av rent intresse att närma mig uppgiften genom att belysa en byggnad. Genomförandet av verket är också förenat med en personlig vilja att utvidga sin konstnärliga uttrycksform och sina verktyg.
Enligt mig representerar verket modern samtidskonst. Verket använder inga nya grepp eller betraktelsesätt, men jag upplever att en så här lätt och öppen behandling av framtiden inte förekom lika allmänt exempelvis i den populistiska samtidskonsten före 2000-talet. Jag tror att mitt intresse för dagens videokonst väckts i synnerhet tack vare Eija-Liisa Ahtila. Kan hända att hennes verk ”Vaakasuora-Horizontal” har bidragit till uppkomsten av idén till mitt trädinspirerade verk.

Sarah Polyakov
Helsingin kuvataidelukio
2016