Myntmuseets FAQ

1. Varför har Finlands Bank inrättat ett myntmuseum?

I sin egenskap av centralbank för Finland och medlem av Europeiska centralbankssystemet har Finlands Bank till uppgift att berätta för finländarna om centralbanken i dag . Finlands Bank står under riksdagens garanti och vård och är till för alla finländare. Därför är det viktigt att allmänheten får en inblick i dess verksamhet.

Penningpolitikens värld uppfattas ofta som svårbegriplig. På Finlands Bank har man under årens lopp funderat hur man på ett lättfattligt och konkret sätt kunde åskådliggöra centralbankens verksamhet och penningpolitiken. Myntmuseet har varit en lösning på frågan. Ett besök på myntmuseet erbjuder allmänheten ett enkelt sätt att få inblick I dessa frågor, som kan vara till nytt också i vars och ens privatekonomi.

Införandet av euron och övergången till Ekonomiska och monetära unionen (EMU) har förändrat penningekonomin och Finlands Banks roll. Ett bra exempel på de förändringar som euron har fört med sig är penningpolitiken, som från att ha varit nationell nu har blivit europeisk. Nuförtiden deltar Finland i den gemensamma penningpolitiken för euroområdet, och banken medverkar i alla dess olika faser, från beredning till genomförande. De penningpolitiska besluten fattas i Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet). En av medlemmarna i ECB-rådet är chefdirektören för Finlands Bank. De penningpolitiska besluten fattas enligt principen en person – en röst. Varje medlem i ECB-rådet har därför lika stor möjlighet att påverka besluten.

Myntmuseet tjänar som ett skyltfönster för Finlands Banks verksamhet av i dag. I museet presenteras också pengarnas och Finlands Banks historia, sedelkonst och sedelkonstnärer. Inträdet är fritt.

Myntmuseet består av tre delar:

I Penningpolitik

Museets hjärta finns mitt i lokalen där centralbankens verksamhet och penningpolitiken presenteras i montrar och multimedier.  Denna del åskådliggör abstrakta företeelser, såsom  penningteori, betalningsförmedling, stabiliteten i banksystemet, kontantförsörjning, valutapolitik och verksamheten i Finlands Bank och Europeiska centralbankssystemet. Delen skildrar det dagliga arbetet i centralbanken. 

II Finlands Bank och den finländska penningmarknadens historia

Den historiska utställningen skildrar den monetära och penningpolitiska utvecklingen i Finland och andra länder ända från de första mynten, som präglades i Lydien omkring 650 f.Kr. Historien levandegörs med autentiska föremål, dokument och foton. Finlands Bank värdesätter särskilt det historiska arvet, för banken är den fjärde äldsta centralbanken i världen.

III Sedlar och sedelkonst

Delen Sedlar och sedelkonst ger en täckande bild av sedlarna i Finland under olika tider allt från de första marksedlarna 1860 till euron.  Museet presenterar också de mest kända sedelkonstnärerna och deras produktion. Med hjälp av sedelförstoringar visas hur konstgrafiken har utvecklats från 1860-talet fram till våra dagar.

Tillfälliga utställningar
Information om pågående och tidigare tillfälliga utställningar finns under “Utställningar”. 

2. När inrättades museet?

Museet öppnades 2003. Det hade länge funnits planer på att inrätta ett museum men en lämplig lokal saknades. Till exempel I  entréhallen i Finlands Banks huvudbyggnad var en mindre utställning om centralbankens verksamhet påtänkt, men utrymmet var för trångt.
En lämplig lokal hittades äntligen 2011, då Finlands Bank köpte fastigheten vid Snellmansgatan 2 av Posten. Lokalen genomgick en grundlig renovering och ombyggnad 2013 med anledning av myntmuseets 10-årsjubileum.

3. Nytt i museet efter ombyggnaden 2013

Myntmuseets permanenta utställning byggdes om hösten 2013. Ombyggnaden gällde framför allt avdelningen om penningpolitik. Multimedierna uppdaterades också både till innehåll och tekniskt utförande. Datorerna har nu pekskärm och grupper kan spela till exempel penningpolitikspelet I lag samtidigt med olika monitorer. Spelet kan också visas upp på en stor filmduk. Infomonitorerna innehåller aktuella teman och uppdateras regelbundet.

Själva lokalen har också byggts om för att öka trivseln och smidigheten under publiktillställningarna. Efter renoveringen kommer allt fler tillställningar av varierande slag att hållas på myntmuseet.

4. Vilken är byggnadens tidigare historia?

Vid Snellmansgatan 4–6, som är granne till det nuvarande myntmuseet, byggdes 1857 ett posthus ritat av arkitekt E.B. Lohmann.
Posthuset vid Snellmansgatan byggdes till i slutet av 1800-talet, men Posten hade trots det brist på utrymme. Vid1900-talets början beslutade Posten att låta bygga ett hus på tomten vid Snellmansgatan 2, som dittills hade stått tom. Tomten hade bl.a. använts som depå för frivilliga brandkåren. Arkitekt Jac. Ahrenberg fick 1900 i uppdrag att rita tillbyggnaden och inflyttningsklar blev den 1903.

På 1960-talet revs huset vid Snellmansgatan 2 och ersattes med en ny byggnad men med den gamla ursprungliga fasaden.
(Källa: Riitta Pakarinen och Juha Virtanen (1992), Nikolaikirkon kortteli. Entisaikain Hesinki XIII. Utgiven av Helsingfors-Samfundet. Jyväskylä: Gummerus)

5. Finns det andra liknande museer i Finland?

Nej. Myntmuseet är Finlands enda museum som skildrar penningpolitiken förr och nu, är öppet för allmänheten och har fritt inträde.
De flesta centralbanker har ett eget museum, allt från småskaliga numismatiska utställningar och traditionella kulturhistoriska museer till stora museer som skildrar penningpolitiken på ett modernt sätt. Finlands Banks myntmuseum försöker kombinera alla dessa teman med tyngdpunkt på Finlands Banks och Europeiska centralbankssystemets nuvarande verksamhet. De största bankerna har dessutom egna småskaliga museer som skildrar respektive banks historia och verksamhet. De är i regel inte öppna för allmänheten. Dessutom har Finlands Nationalmuseum ett numismatiskt inriktat myntkabinett.

6. För vem är museet avsett?

Museet är avsett för alla som är intresserade av ekonomi och samhällsfrågor. Utställningen är ett ypperligt besöksmål för gymnasieelever och andra ekonomistuderande. Också turister är välkomna, då museet är trespråkigt (finska, svenska, engelska). Museet är inte avsett för små barn utan målgruppen är ungdomar från 15 år och uppåt.

7. Hur många besökare har myntmuseet?

Museet öppnades i augusti 2003. Fram till årsskiftet hade ca 8 600 personer besökt museet: 2004 drygt 13 300, 2005 ca 12 000 och 2006–2012 ca 10 000 per år. Antalet av besökare har ökat vid senaste åren och i 2017 vi hade mer än 15 000 besökare. Som jämförelse kan nämnas att Stockholms tredubbelt större museum (Kungliga Myntkabinettet) har över 50 000 besökare per år.

8. Vad är särskilt intressant med myntmuseet?
Det finns inte något annat museum i Finland som skildrar penningpolitiken. Och museet är delvis interaktivt. Här finns olika multimedieanläggningar som ger liv åt abstrakta företeelser i penning- och bankvärlden. Besökarna kan själva testa sina talanger som centralbankschef. De kan spela penningpolitikspelet, svara på frågor i frågesporten eller ta reda på t.ex. vad en tågbiljett kostat från 1800-talet fram till våra dagar.
Kulturhistoriskt mest värdefulla är de unika sedelskisserna. I den numismatiska delen finns det några sällsynta sedlar. Dessutom finns där Finlands Banks gamla penningkista. Det sägs att alla bankens kontanter fick plats i den när centralbanken flyttade från Åbo till Helsingfors 1819.

9. Är Finlands Banks hela samling utställd? 

På grund av utrymmesbrist är det tyvärr inte möjligt. Finlands Bank har 11 hyllkilometer dokument. Enbart sedelframställningsmaterial och annat numismatiskt material finns det tiotals hyllmeter, likaså historiskt material, bl.a. kontorsartiklar. Vi håller tillfälliga utställningar av intressant material som byts ut varje år.

Banken har också en separat numismatisk samling som är inrymd i de gamla bankvalven i bankens huvudbyggnad. Den är öppen för grupper enligt överenskommelse.

10. Vem har planerat myntmuseet?

Uppdraget gick till arkitektbyrån Juhani Pallasmaa Ky efter en anbudsinfordran 2002. De viktigaste urvalskriterierna var: tidigare erfarenheter av utställningar, pålitlighet i tidigare arbeten och planens innehåll och idéer.

11. Vilka andra projekt har Juhani Pallasmaa planerat?

Arkitektbyrån Juhani Pallasmaa Ky bildades 1983 och är verksam inom stadsmiljö-, arkitektur-, produkt- och utställningsplanering och grafisk formgivning. Byrån har specialiserat sig på planering av krävande offentliga lokaler och saneringar.  Byrån har haft projekt också i USA, Ryssland, Frankrike och Kina. Beroende på uppdragen har antalet anställda varierat mellan 12 och 35 personer.

Bland de viktigaste uppdragen kan nämnas utomhusområdena i Gräsviken, Mannerheimplatsen, Kiasmaplatsen och Elielplatsen i Helsingfors, saneringen av Sokosfastigheten och Gamla saluhallen i Helsingfors, Samemuseet Siida i Enare, tillbyggnaden av Östra Finlands hovrätt i Kuopio och Rovaniemi konstmuseum. Byrån har också utarbetat en utvecklingsplan för hela kvarteret Antilopen i Helsingfors, men projektet har genomförts bara till en liten del. Dessutom har byrån deltagit i planeringen av Kampens centrum. Bland utländska projekt kan nämnas entréområdet till Cranbrook Academy i Michigan, Moscow International Bank och Finlandsinstitutet i Paris.

12. Hur mycket kostade det att bygga museet?

Renoveringsarbetena och ombyggnaden till museum gick på ca 1,2 miljoner euro. Utställningsmaterialet har något under 1 miljon euro.

13. Var får man mer information om Finlands Banks verksamhet?

Det lönar sig att gå in på Finlands Banks webbplats http://www.finlandsbank.fi.